Repello bluff? Vi har läst SLU-studien, villkoren och 3 003 omdömen

Repellos butik visade sju produktposter när vi kontrollerade den den 4 november 2026. Det ser ut som ett sortiment. I praktiken är det samma skrämma i olika förpackningar, och Repellos support bekräftar att enheten som säljs som Råttskrämma och enheten som säljs som Musskrämma är samma apparat. Flera produktsidor har dessutom rubriken Repello mus- och råttskrämma även när produktkortet säger något annat.

Rabatten på paketen räknas mot ett överstruket pris som Repello själva har satt. För en enskild skrämma hittade vi inget ordinarie jämförpris, så det går inte att säga om paketpriset är en verklig sänkning eller bara ett sätt att visa mängdrabatt.

Varför paketen säljer förstår man när man läser täckningsytan. En enhet täcker 40 m² enligt Repello, och ultraljud går inte igenom väggar. Repello skriver därför att det kan behövas en skrämma per rum eller separat utrymme. En källare med pannrum, tvättstuga och två förråd blir snabbt ett 3-pack plus en extra enhet. Paketens sammanlagda yta ska inte heller läsas som en obruten zon, eftersom varje dörr och vägg bryter ljudet.

Ljudet ska låta som fara för en råtta

Repello beskriver signalen som en efterlikning av gnagarnas egna varningsläten. Både frekvens och intensitet varierar, och frekvensen ligger mellan 28 och 85 kHz. Det är långt över vad en vuxen människa hör. Apparaten drivs via vanligt vägguttag och har inget batteri, ingen solcell och ingen bilmodell.

Frekvens

28 till 85 kHz, varierande

Ljudtryck

Över 90 dB

Täckning

40 m² per enhet

Ström

220 till 240 V vägguttag, 2,8 W

Kapsling

IP20, alltså bara torr inomhusmiljö

Garanti

5 år

Öppet köp

30 dagar

Effekten på 2,8 W betyder att en skrämma som står på dygnet runt drar ungefär 25 kWh per år. Elräkningen är alltså inte problemet.

Skrämman är gjord för inomhusbruk. Källare, vind, krypgrund, garage, förråd och lager nämns som lämpliga platser. Utomhus är effekten begränsad enligt Repellos egen support, och manualen kräver en torr och droppskyddad placering. Den kan användas i en bil eller husbil under vinterförvaring, men bara om det finns ett 220 V-uttag.

Har du kanin eller marsvin gäller manualen, inte produktsidan

På musskrämmans produktsida står att frekvenserna "påverkar bara gnagare, inte barn, hundar eller katter" och att apparaten är "helt ohörbar". Manualen är försiktigare. Där avråder Repello från att använda skrämman i hem med vissa små sällskapsdjur, bland annat tamgnagare, kaniner och illrar. Kaniner och illrar är inga gnagare. Har du marsvin, hamster eller kanin hemma är det manualen du ska gå efter, inte produktsidan.

Små avvikelser finns också i de tekniska uppgifterna. Manualen anger driftstemperatur från minus 25 till plus 45 grader, medan produktsidorna säger minus 30 till plus 40. Forskningssidan anger frekvensen 25 till 85 kHz, produktsidan 28 till 85. Inget av det avgör om skrämman fungerar.

Repello AB har säte i Luleå och bildades hösten 2023, enligt Bolagsfakta. Den kommersiella lanseringen kom i augusti 2025, så produkten har funnits på marknaden i drygt ett år. Johan Lundberg presenteras som vd i Repellos pressmaterial, och moderbolaget heter Jolun Holding AB. Pressmaterialet kopplar också verksamheten till företaget Ozoneair. Hur ägandet i övrigt är fördelat har vi inte kunnat se.

Tekniken kommer från Örjan Johansson, professor i teknisk akustik vid Luleå tekniska universitet. Repellos egen historia börjar med hans råttproblem och hans forskning om hur ljud påverkar gnagare. Han är också medförfattare till den pilotstudie som marknadsföringen vilar på.

Det gör inte studien felaktig. Men den som utvecklat tekniken har alltså varit med och utvärderat den, och rapporten saknar en tydlig redovisning av vem som betalade för försöket. Villaägarna skriver att Repello låtit göra studien. Om det stämmer, och vilka belopp eller avtal det i så fall handlar om, framgår inte av något material vi har hittat.

Försäljningen har gått fort, enligt Repello. Ett pressmeddelande talar om över 35 000 sålda enheter under de första åtta veckorna. Ett annat pressmeddelande anger samma siffra efter två veckor. Någon oberoende uppgift om hur många skrämmor som faktiskt sålts har vi inte hittat.

Repello hänvisar på sina produktsidor till en studie med namnet Utvärdering av råttskrämma på vild population av råttor: en pilotstudie. Den är 34 sidor lång och skriven av Eva-Lotta Blom vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö tillsammans med Örjan Johansson vid LTU. Det är en forskningsrapport, inte en artikel i en vetenskaplig tidskrift, och den har inte granskats av andra forskare innan publicering.

Försöket pågick i tre veckor i en källare i Göteborg

Försöket gjordes i oktober 2024 i källaren till en bostadsrättsförening i Göteborg, där vilda brunråttor redan rörde sig. IR-kameror filmade tre utrymmen i källaren, och skrämmorna sattes upp i två av dem: korridoren och en skrubb. Försöket delades in i faser. Först filmades råttorna i åtta dygn utan ljud, sedan i åtta dygn med skrämmorna påslagna och till sist i sex dygn efter att de stängts av.

Det som saknas är lika viktigt som det som finns. En kontrollgrupp finns för att skilja skrämmans effekt från allt annat som händer under samma veckor, till exempel att vädret slår om eller att någon i huset börjar lägga ut fällor. Här fanns ingen sådan. Rapporten anger inte heller hur många råttor det handlade om. En råtta som passerar kameran tio gånger räknas som tio observationer, så siffrorna nedan är passager och inte individer.

Kamerorna visar en tydlig minskning

Så här ser rapportens egna siffror ut. Raden per dygn har vi räknat fram själva, eftersom faserna är olika långa.

Under de åtta dygnen med skrämmorna påslagna gick passagerna från 8,6 till 1,6 per dygn. Det är en minskning på ungefär 81 procent, och i korridoren var raset ännu brantare. Resultatet är verkligt och det är stort. Det förklarar varför forskarna kallar det lovande.

Titta sedan på rummet. Där satt ingen skrämma, och där gick antalet passager bara från 9 till 7 under testveckan. Det stämmer med vad Villaägarna och flera forskare har påpekat om ultraljud: ljudet stannar i det utrymme där apparaten står.

Efterfasen är svårare att tolka. Passagerna fortsatte att minska efter att skrämmorna stängts av, ner till 0,7 per dygn. Det kan betyda att råttorna lämnade källaren för gott. Det kan också betyda att något annat förändrades under perioden, och utan en kontrollgrupp går det inte att avgöra vilket.

Rapporten beskriver dessutom att vissa råttor saknade en tydlig störningsreaktion, och att placeringen av skrämman i korridoren justerades under försöket. Författarna avslutar med att efterfråga längre studier och att skrämman kombineras med andra åtgärder.

Siffrorna i marknadsföringen skiljer sig från rapportens

I Repellos pressmeddelande från den 25 oktober 2025 står att testveckans observationer var 3 i korridoren, 0 i skrubben och 1 i rummet. Det är efterfasens siffror. Under den vecka då skrämmorna faktiskt var påslagna var siffrorna 4, 2 och 7.

I ett senare pressmeddelande, publicerat under rubriken pressmeddelanden hos Dagens PS, lyfter Repello en minskning på 91 procent. Vi har inte lyckats återskapa den siffran ur rapportens tabeller. Den jämförelse som kommer närmast är före mot efter, som ger drygt 92 procent färre passager per dygn. Men då mäter man perioden när skrämmorna redan var avstängda.

SLU förtydligade sin roll i december 2025

Den 15 december 2025 publicerade SLU ett klargörande om sin roll. Universitetet skrev att det inte deltagit i utvecklingen av produkten. Två meningar ur klargörandet är värda att läsa ordagrant:

"SLU står inte som vetenskaplig garant för att apparaten fungerar."

"Pilotstudien visar lovande resultat, men detta innebär inte att produkten är vetenskapligt utvärderad."

LTU har låtit annorlunda. I en universitetsnyhet från den 14 augusti 2025 beskriver LTU praktiska fälttester, och Örjan Johansson säger där att effekten är vetenskapligt validerad. Två universitet har alltså gett olika bild av samma rapport, och det är SLU:s namn som står på produktsidan.

Repellos produktsidor hänvisar fortfarande till pilotstudien, bland annat med formuleringen "100 % avskräckande effekt". Läs den som en beskrivning av de bästa resultaten i en kort studie, inte som ett löfte för just din källare.

Den 9 oktober 2025, två månader efter lanseringen, publicerade Villaägarna artikeln Missvisande marknadsföring av ultraljudsskrämman Repello. Det är den text som ligger högst bland de organiska träffarna när man söker på Repello bluff, och den är värd att läsa i sin helhet.

Villaägarnas chefsjurist Ulf Stenberg riktar in sig på avståndet mellan studien och reklamen. Kritiken handlar om att marknadsföringen drar långtgående slutsatser från en pilotstudie. Han invänder särskilt mot framställningen att 48 råttor blivit noll, och mot löften om att råttorna försvinner direkt och håller sig borta.

Granskningen tar också upp samma sak som vi såg i tabellen ovan. Försöket gjordes på råttor, medan produkten även säljs mot möss. Ultraljud når inte långt och stoppas av möbler och väggar. Dessutom kan djuren vänja sig vid ljudet. Villaägarnas råd är att börja med att täta huset.

Villaägarna hade dessutom gjort sin läxa i förväg. Redan i november 2023, nästan två år före Repellos lansering, beställde förbundet en genomgång av forskningen om ultraljudsskrämmor från Bo Algers vid SLU. Vi återkommer till den längre ner.

Repello har bemött kritiken i ett pressmeddelande

Något genmäle som uttryckligen bemöter Villaägarnas artikel har vi inte hittat. Repellos pressmeddelande från den 25 oktober 2025 bemöter bluffkritiken i allmänhet och betonar effekten, men det nämner inte granskningen som sådan. Det är för övrigt det pressmeddelandet som i dag dyker upp på Google under rubriken "Repello bluff? Ny svensk SLU-studie visar att tekniken fungerar".

Inga myndighetsbeslut om Repello

Konsumentverket finns för att ingripa när företag vilseleder konsumenter med sin reklam. Vi har sökt på Repello, repello.com och bolagets organisationsnummer utan att hitta något offentligt beslut eller diarienummer som gäller Repellos marknadsföring. Detsamma gäller Reklamombudsmannen, som prövar reklam mot branschens egna regler, och Allmänna reklamationsnämnden, dit en enskild kund kan vända sig i en tvist med företaget.

Att vi inte hittat något beslut betyder inte att ingen har anmält. Vi har inte begärt ut kompletta diarieutdrag, och Konsumentverket påpekar själva att en anmälan i sig inte innebär att ett företag har gjort fel.

Repello är inte den första ultraljudsskrämman, och frågan om sådana apparater fungerar har studerats i nästan femtio år. Svaret har varit ovanligt konsekvent. Gnagare reagerar ofta på ljudet i början och vänjer sig sedan.

1. 2023
   Bo Algers, SLU, på uppdrag av Villaägarna

   Genomgång av litteraturen. I ett refererat danskt material prövades elva apparater, även sådana med varierande frekvens och slumpmässiga intervall. Den första avstötningen varade från 30 minuter till 3 timmar. Slutsatsen är att forskningen inte stödjer en bestående effekt.

2. 2015
   University of Arizona, Aflitto och DeGomez

   Kommersiella ljudskrämmor för bostäder har inte visats vara effektiva i vetenskapliga studier. Forskning på artspecifika ljud beskrivs som lovande men pågående.

3. 2001
   FTC, den amerikanska konsumentmyndigheten

   Varningsbrev till över 60 tillverkare och återförsäljare om att effektpåståenden kräver tillförlitligt vetenskapligt stöd.

4. 1995
   Schumake

   Sex kommersiella apparater minskade rörelseaktiviteten med 30 till 50 procent i kontrollerade försök. Efter 3 till 7 dygn fanns ingen signifikant avskräckning kvar.

5. 1990
   Bomford och O'Brien

   Bred genomgång av ljudskrämmor. Inget stöd för praktiskt användbar ultraljudsbekämpning av gnagare. Författarna varnar samtidigt för att generalisera mellan olika signaltyper.

6. 1984
   Shumake, LaVoie och Crane

   Ett protokoll för hur man testar ultraljudsskrämmor, med kontrollmätningar och alternativa utrymmen för djuren så att tillvänjning kan upptäckas.

7. 1977
   LaVoie och Glahn

   En bredbandig apparat gav ingen mätbar effekt. En smalbandig gav en minskning i början, men efter en vecka ökade råttornas aktivitet vid maten igen.

Mönstret återkommer i nyare råd från saneringsbranschen. Rentokil skriver att ljud- och vibrationsskrämmor kan fungera i början men att gnagare vänjer sig efter relativt kort tid. Anticimex prioriterar att stoppa djuren från att ta sig in och sätter sedan slagfällor. Båda är kommersiella aktörer som säljer egna tjänster, så deras råd ska läsas med det i bakhuvudet.

Tillvänjning är det som fäller de flesta skrämmor

Råttor och möss är byggda för att lära sig vad som är farligt. Ett ljud som låter hotfullt men aldrig följs av något blir efter en tid en del av bakgrunden, särskilt om det finns mat och värme på andra sidan. Därför mäter alla de här studierna över tid. En skrämma som fungerar i fem dagar och sedan slutar gör ingen nytta i en källare som råttorna har hittat.

Repellos argument är att signalen är annorlunda. Den varierar i frekvens och intensitet och ska efterlikna gnagarnas egna varningsläten. Det argumentet är inte orimligt, och Bomford och O'Brien varnade själva för att dra slutsatser om en signaltyp utifrån försök med en annan. Men variabel frekvens har prövats förut, bland annat i det danska materialet som Bo Algers refererar.

En ny signal måste alltså bedömas på sina egna försök. Det enda försöket som finns är pilotstudien i Göteborg, där skrämmorna var påslagna i åtta dygn. Det är längre än de 3 till 7 dygn där äldre apparater tappade sin effekt i Schumakes genomgång, men inte så mycket längre att det säger något om månader. Det som skulle behövas är försök i fler byggnader, gjorda av forskare utan koppling till produkten och under betydligt längre tid. Och ett försök på möss.

Repello har samlat på sig flera förstaplatser på kort tid, och utmärkelserna används flitigt i marknadsföringen. Alla går att spåra till namngivna publicister. Det som är svårare att hitta är hur testerna gick till.

Ingen av dem har gjort det som SLU-studien försökte göra, nämligen att mäta råttor eller möss före och efter på ett sätt som någon annan kan upprepa. En förstaplats i en jämförelse av egenskaper som yta och energiförbrukning säger något om produkten. Den säger inte om råttorna försvinner.

Flera av träffarna på Google är pressmeddelanden

Söker du på Repello bluff hamnar flera av träffarna på kända mediesajter som Ny Teknik och Dagens industri. Det är pressmeddelanden från Repello, publicerade under sajternas avdelningar för pressmeddelanden, och samma texter ligger på Cision med Repello AB som avsändare.

Det syns oftast i webbadressen, som innehåller ord som pressmeddelanden eller pressreleaser, men sällan i rubriken. Ett exempel är texten hos Dagens industri med rubriken "Repello råttskrämma utsedd till bäst i test 2025". Det är ett vanligt sätt för företag att sprida nyheter, men texten är skriven av Repello och inte av tidningens redaktion.

På Trustpilot hade Repello 4,2 av 5 och 3 003 omdömen när vi läste av profilen på förmiddagen den 4 november 2026. Andelarna i tabellen har vi räknat fram ur antalet omdömen per stjärna och avrundat till hela procent, vilket gör att de summerar till 101.

Repellos egen produktsida visade samtidigt betyget 4,5 av 5 och "2000+" omdömen. Den siffran stämmer inte med Trustpilot i dag, och var den kommer ifrån framgår inte.

Nästan 84 procent ger fyra eller fem stjärnor. Det passar inte en ren bluff, där de flesta köpare känner sig lurade. "Inte en mus i sikte!" skriver en kund. "Alla möss försvann", skriver en annan. En tredje har haft skrämman sedan början av september och skriver i november att "Hitills har det fungerat jättebra!". Bland de positiva omdömena finns också en del som handlar om snabb leverans eller om att en reklamation gick smidigt, snarare än om råttor och möss.

Tidpunkten spelar roll när man läser omdömen om en skrämma. Ett omdöme som skrivs samma dag som apparaten satts upp, eller efter en dryg vecka, säger något annat än ett som skrivs efter tre månader. Forskningen ovan visar att det är just efter de första dagarna som äldre skrämmor brukar tappa sin effekt.

Ettorna och tvåorna berättar en annan historia

Vi läste de 60 senaste svenska omdömena med en eller två stjärnor. Det är ett avgränsat urval och inte en statistisk bild av alla kunder, och samma person kan förekomma mer än en gång. Men vissa teman återkommer tydligt.

Det vanligaste klagomålet är enkelt: djuren fortsatte att röra sig. Kunder beskriver möss eller råttor som springer förbi nära enheten, spillning som ligger kvar och djur som fastnar i fällor alldeles intill. Näst vanligast är att effekten avtar. Flera skriver att det blev lugnt i några dagar, eller ungefär en vecka, innan aktiviteten kom tillbaka.

En del kunder är missnöjda med råden de fick i efterhand. Beskeden om att hinder, mat och fällor i närheten kan påverka resultatet upplevs som att användningen blir snävare än reklamen antydde. Andra beskriver sena svar från kundtjänsten och svårigheter att få pengarna tillbaka. Det finns också negativa omdömen om effekten där återköpet fungerat utan problem.

Några få skriver att apparaten börjat låta hörbart, att den slutat fungera eller att ljudet upplevts störande. En kund berättar att hunden reagerade. Det är enskilda upplevelser och inga kontrollerade säkerhetsresultat, men de är värda att känna till med tanke på att produktsidan kallar skrämman helt ohörbar.

Byggahus är skeptiskt, men inte enigt

På forumet Byggahus startade en tråd om Repellos musskrämma i november 2025. En av de första som svarade hade använt två enheter i sitt torp i ungefär sex veckor, utan att kamerorna registrerat några möss eller någon spillning. Han var försiktigt positiv. Längre fram i samma tråd beskriver andra råttor som rör sig nära enheten utan synlig reaktion, och diskussionen glider över i lockbete och placering.

I en nyare tråd från oktober 2026 beskriver en användare en råtta som passerar skrämman på kamera. En annan skriver att råttorna inte påverkas alls hemma hos dem. Många av inläggen är samma personer som diskuterar vidare, och flera handlar om bevisningen snarare än om egna köp. Forumet visar blandade erfarenheter och tydlig skepsis, men det går inte att använda som mått på hur ofta skrämman fungerar.

Repello säljer skrämman med löftet att du kan testa hemma och få pengarna tillbaka. Det stämmer i grunden, men villkoren har två detaljer som är värda att känna till innan du köper.

Den första är returfrakten. Ångrar du dig, eller använder du öppet köp, betalar du normalt 79 kr själv. Repello står bara för frakten om varan är felaktig. Paketet ska skickas som företagspaket med utkörning, och pengarna betalas tillbaka inom tio arbetsdagar efter att returen tagits emot och kontrollerats.

Den andra detaljen är svårare. Återbetalningspolicyn tillåter att du startar och undersöker produkten, men Repello får göra ett avdrag för värdeminskning om du använt den mer än vad som behövs för att fastställa dess egenskaper och funktion. Varan ska kunna lämnas tillbaka i väsentligen oförändrat skick. Problemet är att du bara kan ta reda på om en skrämma fungerar genom att ha den påslagen i flera veckor. Det framgår inte av villkoren att all användning under 30 dagar alltid ger full återbetalning.

Perioden räknas från mottagen beställning, som villkoren uttrycker det. Räkna hellre från orderdatum än från den dag paketet kom, så hamnar du inte fel. Vid sidan av öppet köp gäller den lagstadgade ångerrätten på 14 dagar.

Garantin på fem år nämns vid köpknapparna. Manualen kopplar den till att användnings- och säkerhetsföreskrifterna följs och hänvisar till sajten för de fullständiga villkoren. Tyvärr saknar vi uppgifter kring exakt vad femårsgarantin omfattar, eftersom vi inte hittat någon separat beskrivning av den.

Så använder du de 30 dagarna som ett riktigt test

Ett test utan före-bild blir en känsla, inte ett resultat. Gör som forskarna i Göteborg och dokumentera läget under en vecka redan innan du beställer, så att ingen av de 30 dagarna går åt till förarbetet. Räkna spillning på ett par fasta ställen och sopa bort den varje dag, eller ställ en viltkamera eller en gammal mobil med rörelseinspelning där du sett spår.

Placera sedan skrämman enligt manualen, torrt och fritt, med en enhet per utrymme. Ta bort det som lockar, som djurmat och säckar med frön. Spara förpackningen. Efter tre veckor med skrämman på har du något att jämföra med, och fortfarande tid att skicka tillbaka den.

I värsta fall kostar ett misslyckat test 79 kr i frakt plus ett eventuellt värdeminskningsavdrag. Det är ett rimligt pris för att få veta, så länge det gäller möss i ett förråd och inte råttor som redan gnager på isoleringen.

Frågan om Repello är en bluff är egentligen fel fråga för den som har möss i huset. Den som har ett gnagarproblem behöver veta om skrämman passar just den situationen. Svaret beror mer på var du bor och vilka djur det handlar om än på hur reklamen är formulerad.

Hade vi själva haft möss i ett fritidshus med el, och velat slippa gift, hade vi kunnat tänka oss att prova Repello. Vi hade dokumenterat läget innan och satt en enhet i varje utrymme där vi sett spillning. Samtidigt hade vi tätat de ställen där mössen tar sig in. Efter tre veckor hade vi vetat om den gjorde skillnad, och vi hade skickat tillbaka den om den inte gjorde det.

Hade vi haft råttor i villan hade vi ringt försäkringsbolaget innan vi köpte något alls. Och vi hade inte låtit en förstaplats i ett test eller en hänvisning till SLU avgöra saken.

Uppgifterna i artikeln kontrollerades den 4 november 2026. Vi har läst SLU-rapporten i original och räknat om dess tabeller per dygn. Tillverkarens uppgifter återges som Repellos egna, kundernas som personliga erfarenheter och våra egna slutsatser som bedömningar. Citat är korta och ordagranna, och stavningen i kundcitaten är bevarad. Försäkringsuppgifterna bygger på bolagens produkt-, skade- och rådgivningssidor och inte på fullständiga villkor, så kontrollera alltid ditt eget försäkringsbrev.

Källor

1. Repello: produktsidor och sortimentssida, support, svensk manual (version 491017 V2.2), återbetalningspolicy, forskningssida och sidan Om Repello. Pressmeddelanden via Cision den 25 oktober 2025 och 12 november 2025, samt Repellos pressmeddelande om utmärkelser publicerat hos Dagens PS.
2. Forskning: Blom och Johansson (2025), Utvärdering av råttskrämma på vild population av råttor: en pilotstudie, SLU. SLU:s klargörande den 15 december 2025. LTU:s universitetsnyhet den 14 augusti 2025. Bo Algers (2023), Utredning om effekter av ultraljudanordningar för att skrämma bort möss och råttor. LaVoie och Glahn (1977). Shumake, LaVoie och Crane (1984). Bomford och O'Brien (1990). Schumake (1995). Aflitto och DeGomez (2015), University of Arizona. FTC (2001).
3. Granskning och myndigheter: Villaägarna, Missvisande marknadsföring av ultraljudsskrämman Repello (9 oktober 2025). Konsumentverkets anmälningsstatistik, Reklamombudsmannens beslutsdatabas och Allmänna reklamationsnämnden.
4. Tester: Villanytt (2025 och 2026), Bäst i test Guiden (2026), Villalivet (2026).
5. Kunder: Trustpilot, Repellos företagsprofil (avläst 4 november 2026). Byggahus, trådarna Repello musskrämma? och Fråga om Repello och råttor.
6. Försäkring och sanering: Konsumenternas Försäkringsbyrå, If, Folksam, Trygg-Hansa, Rentokil och Anticimex. Bolagsuppgifter från Bolagsfakta.